Jag ringer två gånger

När någon ringer till mig svarar jag alltid. Svarar jag inte har jag antingen haft telefonen på ljudlös och jättehög musik i lägenheten, eller så har jag glömt den någonstans. Jag svarar alltid i telefonen. Förutom på jobbet, förbjudet. Jag älskar när någon ringer till mig. Om det så är strumpor, pojkvän, mamma eller tjejsnack det handlar om, Jag Älskar Det. Sedan att jag kan vara lite grinig och inte ha lust att prata är ju en annan sak, men bara insikten att någon ringer till JUST MIG är jättekul. 

När jag ringer till folk som inte svarar ringer jag alltid en extra gång. Bara för att kolla att det inte var av lathet denne inte svarade i telefonen. Phillip och jag har lite olika syn på det här... Om han står i duschen ringer han upp när han är klar. När jag ringer andra gången tror han att det är mycket viktigt (vilket det ju alltid är, såklart, när jag ringer) och svarar. 

Att ringa två gånger är ju som att vara lite desperat. Det är väl bara att inse, jag är lite av en stalker. 

Konstigt

Den här helgen har varit ytterst märklig. Jag har pluggat järnet (mest för att jag inte började i tid..) och även hunnit tänka en hel del. Idag ringde jag, efter lite nervositet i magen, till en speciell vän. Jag har aldrig varit den som kan prata på i telefon utan att ha ett egentligt syfte med samtalet, mitt trevliga abonnemang kanske har känts lite väl tilltaget för mitt sparsamma ringande. Det är förresten det bästa jag någonsin har hört talas om, och då är jag ändå insatt. Här kommer en beskrivning på världens bästa abonnemang; (hoppa till nästa stycke vid ointresse) 99 spänn i månaden. 99 öre uppkopplingsavgift. 2000 fria sms till alla nät per månad. 2000 fria minuter per månad (till alla fasta och mobila nät), drygt en timme i telefon om dagen. Slå det om ni kan.

Malin och mamma. Det är de två personerna jag pratar länge i telefon med, och också de personerna som ringer mig trots att jag inte har hört av mig på länge, det händer ganska ofta att jag inte kommer mig för att ringa. Idag pratade jag i många timmar i telefon, började som ett samtal som skulle fördriva tiden jag gick från ICA och hem efter nödvändigt inköp av mjölk, batterier till miniräknaren och morötter. Det fortsatte i timmar och skulle det inte vara för att magen kurrade, kissblåsan härjade och plugget väntade skulle jag fortfarande prata. Är det inte konstigt hur man kan göra sådana helomvändningar? För en enda liten person. Konstigt. Jättekonstigt. Men trevligt. 

I morgon väntar omtenta, sedan studerande innan helgen äntligen är kommen. 

Gräv mig ett hål

Jag är påväg mot fullständig undergång. Fan vad najs. Ibland hjälper det att gråta en skvätt. Nu hjälper inte ens det. Pappa ringde under övningen idag och det var nära nära ögat att jag klappade samman. 

Stress gör mig ur funktion. Funderar på att chilla genom kursen och sen ta omtenta igen. Kanske fungerar. Antagligen inte. Jag är inte ens pepp inför overallis. Inte pepp på någonting. Jo en grej. En framtida helg kanske. Skit.

Tröttis

Vad hände med min energi som jag hade så himla gott om för någon dag sedan? Den bara försvinner. I morse var jag fruktansvärt trött, stängde av klockan när den ringde vid 7 och låg kvar till 10. Dum idé. Föreläsning på eftermiddagen gjorde det inte bättre. Jag vill verkligen vara alert och förstå men satan vad svårt det är alltså när man vet att ett varmt rum och ett färskt avsnitt med andra avenyn väntar hemma. Kommer jag någonsin förstå Statistiken? Haha, den som (har en) lever får se. Se där ja, fick med en liten ordvits också. 

Nu ska jag läsa kursboken i någon timme tänkte jag, får se om jag orkar med en promenix när jag är klar. Kämpar för att få upp genomsnittet per dag på min stegräknare i telefonen. Vansinnigt avslöjande det där! I morgon bitti ska jag kriga till gymmet har jag tänkt. Upp med kondisen inför påsk -09 och fram med synliga muskler inför beach 2010 (man får inte ha för höga tankar om sig själv). Det har allt blivit en massa gröna prickar i min kalender!

Nähä. Av med datorn så ska detta gå vägen. Kaffe ?

TIPS

Jag har räknat, tragglat och kämpat. Omtenta i morgon och jag känner mig sjukt osäker. Mitt på dagen idag skulle jag sätta mig och plugga begrepp som jag hade skrivit upp på små rosa hjärtformade lappar, men jag kom liksom aldrig igång, trots de söta lapparna. Jag började sedan tänka på det där glosprogrammet som jag använde i högstadiet, Selingua. Kasst program men det fungerar bättre än att sitta på kammaren och traggla. Eftersom jag numera har en mac kunde det kassa programmet så klart inte användas hos mig. Typiskt. Sökte på google och fick fram ett online-program som har samma principer som Selingua, men där man kan använda det vart man vill, när man vill, till vad man vill. Memory, frågesport, hänga gubbe och liknande: Mina trista begrepp blir sjukt mycket roligare! När jag har krigat igenom memoryt ett tiotal ggr tänkte jag återgå till mina hjärt(stjärt)lappar, då blir det helt klart enklare!

http://glosor.eu

RSS 2.0