Hit the road

Så var det dags igen, den magiska fly(k)tten. Har precis varit bort till ICA och hämtat två banankartonger, alla som har flyttat tidigare har gjort det, men jag visste inte ens hur stora de är. Hur många? Två gärna, eller? Nu är det fixat, två kartonger och nu har jag ingen aning om hur man gör. Kläder för sig, böcker för sig? Lite blandat? Var lägger man mat? Vad ska man spara? Ska man slänga något när man ändå håller på? Jaja, jag kan väl börja med det jag inte behöver de sista dagarna, typ kläder och sådant. Mina fina afrikanska masker kanske? Tavlor? Jag har verkligen ingen aning. Googlade på "flytta packa" och fick upp the ultimate guide till den perfekta flytten och alla flyttfirmor i centrala Stockholm. Man ska tänka på att packa lådor först i lastbilen (vilken lastbil?) och sedan alla möbler (vilka möbler?). Nej, jag får helt enkelt bara packa. Jag (tror) att jag har rekryterat flytthjälp iallafall. 

Igår tog jag tummen ur ändan och ringde min morbror och frågade om jag fick låna bil över helgen. Visst kunde jag det! Jag får den stora chryslern samt släp hitkört på fredag och de kommer hit och hämtar släpvagnen med tillhörande bord och soffa som jag har lånat sedan jag flyttade hit. Hur bra som helst!

Jag går i väntans tider nu. Min kusin är gravid och planen är att hon ska få en bebis på torsdag, vilket gör att jag är skitnervös! Igår morse vid 7-tiden fick jag ett sms där de meddelade att de efter en lång och tung natt gav de upp och begav sig till bb. Jag känner mig som en nervös pappa i väntan, men jag antar att jag överdriver. 

Annars är allt bra. Jag har träffat släkten och botat mitt dåliga samvete, ringt farmor och grattat henne på födelsedagen, börjat hälsa på min granne nu när spanjorskorna är borta, dock inte mer än Hej. Jag har pratat med en gammal vän från gymnasiet/högstadiet och uppdaterat mig lite, spännande liv vi har alltså. Det går bra för oss alla nu!

Uppdatering om skolan (vilken skola?) och Åre-resa återkommer jag till. Ändå ingen som vill eller orkar läsa mer nu :)

Det kallas tvivel.

I sann gubbe-med-stor-gitarr- anda har jag nu börjat bli lite tveksam. Är det verkligen på sin plats att plugga 4 år och sätta mig i skuldträsket vid 19 års ålder? Jag kuggade 2 av de 3 första testen. Inte några feta i och för sig, men lagom stora för att man ska få en klump i magen. Helvete. Jag har iallafall tagit mig i kragen och gått upp tidigare än jag behöver för att vara väl förberedd till introduktionen och första föreläsingen på min nya kurs, Ekonomistyrning, som börjar idag. Min plan är att köpa mitt övningshäfte, kolla igenom första kapitlen i boken och räkna lite innan 10.15. Hur bra är inte det! Då kommer jag kunna sitta där med gott samvete och ett stort flin. Typiskt va!

Annars har jag bundit upp mig till Växjö i 12 månader. Det beror väl mest på att jag är prismedveten och inte vill ödsla några pengar i onödan. Ett träningskort, autogiro, 12 månader. Men nu kommer det bästa, och läs noga. BAD OCH ÄVENTYRSBAD INGÅR! Det betyder alltså att jag kan intala mig själv att "nu du Eva, kroppen ska ut och trimmas!" Men egentligen bara gå och härja lite i banan. Slå lite rekord framför småbarnens avundsjuka ögon. Världens fulaste bild fick jag till också, som visas på en skärm varje gång jag passerar kassan. Ja ja, lite sånt har ingen dött av. 

En sak till. Jag har slutat vara avis på grejen jag skrev om förut! Framsteg :)



Hur ett familjeföretag fortplantar sig

Om det är någon som inte har förstått det än kan jag ta det igen: Jag pluggar.

Eftersom jag är så fruktansvärt rolig händer det att man sitter och pratar om andra roliga saker istället för marknadsplaner som ska handla om Vin gjort på druvor som är odlade på ekologiskt vis, importerat av Spendrups Vin som är ett dotterbolag till Spendrups som i sin tur är ett dotterbolag till... Ja ni fattar. Det finns andra saker att prata om.

Vi har en lärare som är mycket skillad på det hon gör, Christine Tidåsen. Hon har skrivit en avhandling om hur det går till i familjeföretag, typ vem tar över efter vem, stela släktmiddagar inom företaget osv.. Nog om det. Härom dagen fick jag en briljant idé. Min framtida avhandling ska heta "Att föra familjeföretaget vidare inom företaget" och går ut på att fortplanta sig med nyanställda. Följande scenario: Äldste sonen i familjen ska ta över familjeföretaget efter far. Ett problem kvarstår dock, han har ingen arvinge! Vid julmiddagen anordnas därför en vinprovning, som alla nyanställda måste vara med på. Unga, hungriga och motiverade som de är, ställer de självklart upp! Framåt kvällen blir de lite runda om fötterna, och det är nu dags för äldste sonen att välja sitt offer; sin hona; sin livskamrat. Det ena leder till det andra, bytet blir gravid. Hon har nu hunnit komma in i företaget, trivs med sitt skrivbord och tycker om sina chefer. Inget barn ska komma i vägen för min karriär!

Vips, så har de hittat en arvinge inom företaget. 

Jag hittar på många andra roliga saker också, men det berättar jag om en annan gång. 

Drömdagboken

I natt drömde jag (för andra gången) att min mamma fick barn. Vad är detta??

Jag drömde också att jag var en hora som skulle spela in en hemlig porrfilm. Va fan?? 

Annars pluggar jag på. Jag mår bra. Jag har lite ångest från helgen men det kommer nog lösa sig så småningom. Hoppas man! Skrev ett spännande sms till en trevlig söt snygg underbar kille i min klass. Meeeeen han svarade inte, och gick hem med en annan tjej. Jippi. 

Raggningstips

Det är inte ofta det händer, att jag ger ut mina fix och tricks. Men oss emellan, jag har mina knep. Det här hände i lördags på Sivans (studentpub med fulla studenter och en värme som liknar vulkanen själv). Jag stod tillsammans med min kompanjon och tillika mansleterska Alexandra mitt på dansgolvet och såg ut över havet av dansanta män i olika färger och former. Då uppenbarar han sig för mig. Världens vackraste ögon. Jag lyckas inte få ögonkontakt utan ger mig istället på ett nytt trick jag har övat på hemma på kammaren. Jag drar snabbt som ögat fram armbandet jag har runt handleden, och KATCHING. Jag fick napp. Det hakade smidigt fast i hans väst och satt som en smäck. "Toppen!" Tänkte jag, nu var det bara att följa efter och göra det bästa av situationen. Vi skrattade tillsammans, jag och sebastian (namnet har jag senare fått reda på) och hans kompis Mange med Alexandra. Perfekt! 10 min senare när vi allesammans hade hjälpts åt kom vi till slut loss. Vi fortsatte vår plan och den gick som smort! Dansgolvet började sakta tunnas ut när det var dags för hemgång och hans nummer är mitt!

Okej, jag erkänner. Det var bara ett sammanträffande. Jag skämdes som fan och det hela var endast pinsamt. Jag har dock hans nummer, och vi hade en trevlig kväll!

Nästa vecka kommer nog nästa tips. Håll ut!

Alla mina män, del 1

Gifta sig, flytta ihop, skaffa barn och leva lyckliga i alla sina dagar är en av alla de saker jag tänker på när jag jobbar. Det är där alla mina män kommer in i bilden. Eva och hennes harem. Del 1 handlar om min framtida pojkvän, våra möten och framtidsutsikterna. 

Det var en måndag. Utanför ett av mina jobbställen möter jag en söt kille. Han ser lite förvirrad ut och eftersom klockan endast är fem minuter i sju anar jag oråd. Vilken söt kille är uppe fem minuter i sju, en måndag? Besynnerligt, tänker jag och går vidare. När jag har gått in bakvägen till den stora lokalen hör jag en gäll stämma; "Här är det nog någon som ser lite undrande ut och inte vet var han ska gå någonstans?". Det är hans första dag på jobbet och han har brunt lockigt hår och stora mörka ögon. Det var nu det började. 

Vi växlade blickar, han ser att jag förstår att första dagen är kommen, att det är början på resten av hans liv. Våra möten är korta men intensiva. Han säger hej när jag städar hans omklädningsrum, jag säger hej tillbaka med min röda toatrasa i högsta hugg och sedan passerar han vidare iklädd blå postmundering mot främmande kvarter. 

Vem vet vad som händer här näst, kanske jag ska ta reda på vad han heter. 

Raggnginsreplik för invandrare

Nu har jag tänkt på en sak igen. Jag fick höra en komplimang häromdagen. En för mig typisk kill-komplimang. "Du ser ju inte direkt dålig ut" som betyder ungefär "du är snygg". En rutinerad svensk som jag har lärt mig detta, men hur blir det för en invandrare som har lite svårt med svenska språket? Det måste bli PRECIS tvärt om. Du ser dålig ut. Tack för den komplimangen då. Det är bara att titta vilket slit jag har med negationer på andra språk, dvs. på franska. Hur är det på engelska? Svårt? NOOT. Där kom det igen.

Nu fick jag en ny idé, vilket jag får ganska ofta. Hipp Hipps "Svenska för nybörjare" måste ta och göra en ny upplaga som heter "Raggningsrepliker för invandrare". Programmet ska ta upp saker som "Raggningsrepliker du ska undvika", "Negationer som komplimanger" samt "Klassiker vi aldrig glömmer". Succe? Jovisst.

MVH. Raggningsreplikaren själv.

Tankar.

Nu har jag tänkt på en sak. Det gör jag faktiskt ganska ofta. Den här gången när jag tänkte tänkte jag på varför man tänker. Varför tänker man på saker när man går någonstans, varför tänker man alls? Vad är det som "utlöser" tankarna? Jag menar, om jag nu går och tänker på en sak när jag är på väg till skolan, det är mörkt, kallt och blött. Hur associerar jag till det jag efter ett tag börjar tänka på? Barndomen, uppväxten, semestrar, skoltiden, vänner, ovänner och så vidare i all oändlighet. 

En till sak jag tänkte på när jag tänkte på tankar. Öh. Det vara att ju äldre man blir, ju mer har man att tänka på. Äldre människor (då menar jag inte runt 30 utan snarare 70- 80), tänk hur mycket de har att tänka på! De kanske tänker på en gammal flamma de hade på 40- talet, eller när deras tredje barn föddes, eller när de var 10 år och bröt armen. Vem vet, de behöver inte umgås med folk för att de har så mycket att se tillbaka på. Det måste jag ventilera med min farmor någon dag. "Hur känns det att vara gammal och att tänka tillbaka på ditt liv? Behöver du verkligen göra någonting mer?" Eller kanske jag inte ska ta upp frågan.

Tankar är häftiga grejer. Prata med sig själv fast ingen hör. 

MVH. 
Tänkaren

Vuxendefinitionen

Det finns många olika definitioner på när man blir vuxen, hur man blir vuxen och vad det är att vara vuxen. När jag fick körkort infann sig en sorts stolthet hos mina föräldrar som jag inte hade sett förut. De litade inte på mig fullt ut för att låna bilen när jag ville, men det var som att jag klev över det magiska vuxenstrecket. Det magiska strecket som skiljer en ungdom från vuxen. När jag fyllde 18 blev jag inte vuxen, då blev jag ett år äldre och fick köpa cigaretter och folköl i Borlänge. Nu, när jag har den där lilla plastbrickan i plånboken har jag en helt annan slags vuxenrespekt. 

Jag kan ta mig dit jag vill, jag kan hjälpa till att handla, jag kan hämta mina föräldrar efter deras vuxna middagar hos vänner. Allt det där som jag har längtat efter, all den respekt man tror man får när man blir 18. Allt det har jag fått nu. Släktingar blir påminda om att även deras lilla flickebarn har passerat vuxenstrecket. Det är klart att jag inte känner mig som vuxen än. Däremot ett steg närmare vuxenvärlden med räkningar, hus, jobb, hund och villa. Ett steg närmare barn, man, lån och matkonto. Ett steg närmare. Men än så länge är jag bara nästan vuxen.

MVH

En nästan vuxen

Julespel

Jul-frågesport:

-Vem är det här? En fin tjej som bor på ett slott med sina styvsystrar. 
Inget svar. 
-Hon finns med i en massa sagor. Ska gå på en bal och åka dit i en fin vagn som en fé har fixat. 
Snövit!
-Nej. Vad finns i kakelugnen? Det har något med det att göra!
Törnrosa!
Nej. Tiden ute. 

Det är väl tur att man har en smart lillebror. Nu är julafton snart över. Klapparna utdelade, spelen spelade, magarna fyllda. Det går fort från år till år. Nu är vi inte små längre.. Lite tråkigt men tyvärr sant. 

MVH. En f.d. tomtenisse



Förkylningens härliga virus

Den är här nu. 

Du öppnar ögonen. Andas in och ut genom munnen. Skulle du stänga den skulle du antagligen få syrebrist. Reser dig mödosamt upp. Huvudet är tungt som ett stort berg. Världens största berg. Sitter på sängkanten och känner dig febrig. Härligt! En ny dag som ska ringas in av alvedon och nässpray. Apoteket tjänar på din olycka. Någonsin tänkt på det? Få vågar lita på halvfabrikat och fuskisar. Apoteket, de kan sin sak! Den kommer, den river upp gamla minnen, den slår sönder planeringar och kastar stenar på ömma punkter i hjärnan. Den försvinner och lämnar efter sig en tomhet i huvud och näsa som inte kan beskrivas annat än med underbart.

Den är här, den vi alla har väntat på! Den härliga förkylningen. 

MVH. En drabbad

RSS 2.0