Julefrid i juletid

Stress, stress. Det är så det brukar låta hos alla familjer. Mat, klappar, släkt, vänner, städning, städning och städning. Min familj är något utöver det vanliga. Inga skrikande barn. Ingen julstress. Inga vänner (nej nu skojade jag till det lite, så långt har det inte gått än). En sofistikerad familj skulle jag nog kalla oss för. En lugn, sofistikerad familj. 

Igår åt vi mat på en restaurang i centrum. En grekisk, inte alltför dyr restaurang. En servitris var tråkig, uppkäftig och otrevlig. Tog ingen hänsyn till att vi var där och var hennes gäster. "Ville ni något eller?" Tuggandes tuggummi, pratandes i mobiltelefon och med håret utsläppt frågade hon frågan som man bara får höra i amerikanska filmer där en skabbig bar förekommer. Där av en tjock, illaluktande, rökande medelålders kvinna som står och hänger innanför baren. Inte i en medelstor svensk stad med cirkus 60000 invånare. Men vad vet jag. Jag är ju bara nästan vuxen. Min sofistikerade familj ville i stridens hetta skära halsen av servitrisen, men vi är ju inga amerikaner heller! Vi är trots allt sofistikerade svenska människor, och sparar halshuggningen till någon annan. 

MVH. Den sofistikerade dottern

Kommentarer

Skriv något här (najs) :

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Och var bloggar du då?:

Kommentar:

Trackback