Resesnack
Jag åkte från Växjö 08.00 i tisdags morse och tog mig med buss till Stockholm som en delsträcka i min lite krångliga men mycket värda och trevliga väg mot fjällen. Snacka om utveckling när man har trådlöst fritt bredband på bussen hela vägen. Det blir inte sämre av det faktum att mest gamlingar och ensamingar åker på bussen vilket betyder TYSTNAD och dessutom halvfull buss och eget säte. 99 spänn.
Satt efter resan på en bänk utanför centralen i solen och inväntade sällskap eller bättre tider, vilket helt klart var värt då jag hann läsa min bok i lugn och ro, titta på folk och tänka. Det händer inte så ofta att jag bara kan sitta och tänka över livet och idéer utan att behöva bekymra mig om någonting annat. Hämta krafter tror jag det kallas.
Min motivation och kämparglöd, som jag skrev om i ett personligt brev för inte så länge sedan, har tynat bort och sakta började jag liksom tappa lusten för allt. Inte så roligt alls, då jag vill vara stark och driftig och inte ge upp. Jag behöver komma bort ibland, andas lite annan luft och träffa dem jag tycker om mest.
Hängde ute i Rönninge hos min gudmor och gudfar under kvällen och natten. Det är härligt när man inte ens behöver skämmas över att man snyltar på andra då de välkomnar en med öppna armar. Träffa gudmor och gudfar, check.