Innan jag glömmer bort det måste jag berätta om min dröm. Jag var någonstans som jag kallade för "hemma" tillsammans med Jens (bror). Vi väntade besök av våra kusiner, som skulle ha med sig några andra. Vi hade fått höra att det var Mando Diao och Sugarplum Fairy som det fina besöket skulle bestå av. Häftigt tyckte vi. Det plingade på dörren och Jens försvann. Han kom tillbaka och var lyrisk och sade med stolthet i rösten att vi (minsann) hade Mando Diao i entrén. Jag svarade då att vi redan visste om det, och att han får försöka visa lite respekt mot dem, att de kanske vill ha sitt provatliv i fred. In kommer pianisten och direkt efter att han hälsade på mig med ett varmt hårt handslag stod han nära mig och frågade med ljuv stämma "vilken är din favoritlåt med Mando Diao?" Jag kunde givetvis inte svara, främst för att jag aldrig kommer ihåg vad låtar heter, men också för att han var sjukt het och all hans uppmärksamhet var på mig. Nåväl, vi satte oss vid bordet tillsammans; mamma, Jens, min kusin David, kusin Anna, den snygge mannen (som givetvis spanade på mig) och så jag. Vid min sida skulle jag få en av borlängebröderna och jag tittade ditåt för att hälsa. Där satt Zlatan.