Hermanns sista tid
Rummet börjar tömmas ner i lådor och väskor, jag är helt slut. Jag hade hoppats på att mr uthyrare kunde ta sitt pick och pack så att jag kunde flytta in på lördagen, men nej då. Mr uthyrare, även ironiskt kallad mr kort varsel, får se när han bli klar. Flyttandet får tyvärr vänta till på söndag, för på lördag är det sommar på campus, woho! Vi ska ha läderfejs och sommarklänningar och sandaler, det kommer vara stört kallt, men man kan ju alltid låtsas. Nu när jag tänker på det har jag lagt ner klänningarna i en väska redan. Skit. Jaja, antingen packa upp det här i rummet, eller skynda som fan innan sittningen och försöka få över det till nya stället. Sommarsittning med SkåneS alltså! Där ska även Hermann medverka, eftersom han har blivit skänkt till denna nation med kravet att han får fortsätta vara dalmas och förbli levande och frodande. Hermann är alltså mitt träd, min lövrika gröna 3-meters fikus som är fraktad i bil från Falun som en inflyttningspresent från mamma och pappa. Jag har haft lite ångest över honom, men med lovord och krav kan jag känna mig trygg. Jag får till och med hälsa på.
Åter till helgens planering. Förutom att titta på Hermanns tid i rampljuset (innan han ställs in i sitt nya hem och matas med tequila och med enda sällskapet en skånsk gås) är det fix av diverse saker på stan som ska genomföras. Marhults-bygg-bilen ska ta oss runt Växjö och fixa bl.a. glas, bestick och silvertejp. Inte illa.
Nu ska jag sova, men innan dess en kul grej, som kanske betyder att jag måste tvätta händerna?
Kommentarer
Postat av: Johanna
ja visst va det gott ;)
Trackback