Evadesign
Klockan närmar sig 2 och jag har precis limmat 1104 små mosaikbitar.
Det blev bra
Det blev mycket bra.
I morgon väntar svart fogande, vilket bör hinnas med innan jobbet. Sedan är mitt bord KLART!
Partertavla
Nu är min inflyttningspresent till en viss mr pojkvän klar, trots ett par månader försenad... Jäklar vad snygg den blev!
Svart ram 149:- tapetprov 0:-
Den här är partertavla till den jag har gjort till min lägenhet. Min är med vit ram, vit bakgrund och svarta träd, superfint!
Projekt på g!
Jag har blivit ett sjukt inredningsfreak. Inredningsbloggar och designtips gör att jag knappt kan sova på nätterna. När pappa var letade vi efter ett soffbord. Det ska vara aningen högre än "vanliga" soffbord och gärna med en tidningshylla under. Gissa vilken bord vi hittade? Perfekt modell på röda korset, 350 kr. Ett problem bara: fruktansvärd ful bordsskiva. På bordsskivan är det 5*3 st träfärgade plastiga kakelbitar med små metallbitar emellan. Benen är i trä, träfärgade. Passar inte ihop någonstans. Dessutom har det legat någon liten söt duk på bordet där man ser att solen inte trängt igenom...
Vad ska jag då göra med detta bord? Jag har funderat på dekorplast, tapetsera med glasskiva över, vaxduk, måla eller spraya. Men vad gör jag om jag vill ha ett fint mönster som inte är för "mycket" men ändå passar in hemma hos mig, utan att behöva betala mer än några hundringar för att fixa? Jag har grubblat, letat, googlat och tittat. Ingenting har passat.
Igår kväll slog det mig. Mosaik! SÅ KLART att jag ska ha mosaik?! Varför har jag inte tänkt på detta innan? Nu ska jag iväg och kika på kakel och tallrikar och fix och lim. Wish me luck! Känner jag mig rätt kommer jag göra detta i natt...
Konsten att sätta folk på plats.
Det bästa jag vet är kunskap.
Tidigare arbetade jag som säljare av en stöldskyddstjänst där det även ingick självriskeliminering av självrisken som man har via hemförsäkringen. Nu har jag en fin dyr dator, en relativt ny telefon, en stor tv och en fin ny dyr cykel. Jag har därför tänkt att teckna denna fantastiska tjänst som jag då sålde för 249 riksdaler per år. Jag ringde upp detta företag och förklarade mitt ärende eftersom enbart min cykelförsäkring kostar 299 per år. Han var sjukt ointresserad och jag ångrar nästan att jag inte sade vad mitt erbjudande var tidigare. Jag frågade lite kluriga frågor som jag vet att jag hade svårt med på jobbet i början (man kan ju inte hålla sig!) och han fixade allihop. Oavsett vad han hade sagt skulle jag fortfarande tagit det, men det kunde ju inte han veta. Jag fick till slut samma tjänst som jag krängde för två år sedan för 399 per år. Men nu kan jag drulla mig hur mycket jag vill med min dator, telefon, tv och dessutom slänga mina kort runt omkring mig utan några självrisker. Katching! Det här är min hobby, leta reda på bra grejer.
Jag har en ny idé om mitt framtida jobb; Försäkringsmäklare. Hur GRYMT skulle inte det vara?!
Nu har jag precis skrivit reklam om mitt gamla jobbs uppdragsgivare. Bortse från detta och tänk på vilken bra tipsare jag är.
Puss!
PS. På fredag åker jag till Götet (igen), man får passa på så länge det går! DS.
Vanliga tiden inleds
Jobbet går segt, det regnar och Eva tar itu med sina studier igen.
Jag grubblar. Jag grubblar och grubblar. Vad jag än tänker kommer jag aldrig fram till något som är okej och fungerar.
Jag funderar över studier, över vänner jag har här, vännerna hemma, över vilken fantastisk helg vi hade i Oskarshamn och vilken kille jag har hittat. Det har hänt så fruktansvärt mycket i mitt liv det här året att det är svårt att riktigt säga vad som är häftigast. Nu har jag flyttat på riktigt och jag vågar knappt erkänna vad jag egentligen funderar på. Jag vill aldrig i livet hoppa av den här utbildningen, men det är trots allt ett helt år tills saker och ting kommer att blir flyttbara. Det är svårt, det är svårt.
Jag tänker att det kommer ordna sig, för något annat tänker jag inte gå med på. För I Helvete!!
Men trots allt: Vilken JÄVLA TUR att jag har hittat rätt vänner, har en familj som stöttar mig, ett jobb som ger pengar, en lägenhet som är MIN BARA MIN och det känns som att jag har hittat rätt. Helt helt rätt, trots att det kanske är lite fel time and place, men det kommer det alltid att vara hur man än löser det.
Bjussar på lite bilder från oskarshamn nu i helgen där vi hade det G R Y M T! Puss på er! I mitten en bild på phille och mig.
Tänk att det skulle bli så fint hemma hos Eva, till slut!
Eh, ursäkta röran. Men kolla kaklet :)
Här skulle det in en bild till, men det ville sig inte alls. Den kommer sedan, för den visar snyggaste hörnan :)
Gettin wet
Ja alltså, jag är HOPPLÖS. Jag har precis kikat klart på filmen I Taket Lyser Stjärnorna och nu sitter jag här med efter-snyftningar, uppsvullna ögon och blöt tröja. När saker handlar om döden blir jag knäpp. Jag gråter och tänker på alla jag tycker om och att de aldrig aldrig får försvinna. Hormoner eller bara vanliga känslor är frågan. Kommer jag alltid vara så här känslosam, för det tar nämligen på krafterna att tänka så mycket. Att gråta är det värsta jag vet. Inte bara för att det tar en timme tills man är normal igen, utan för att man förvirrar omgivningen som kan få för dig att det är något allvarligt på gång, eller DET VÄRSTA, att folk - utan anledning - tycker synd om en. Klart man vill ha lite ompyssling och tröstning ibland men inte när det inte behövs!
Nu är det dags för ett lång-inlägg... Be prepared.
I morse ringde mamma och jag hann säga "hej allt är...... jag längtar heeeeeeem" och sen var det kört när rösten sprack. Jag längtar jättejättemycket hem. Nu har jag flyttat på riktigt och det är aldrig någon riktig återvändo. Nu har jag min säng, mina lampor uppskruvade, mitt fina IKEA PS-skåp ihopsatt och ett köksbord med tillhörande stolar installerade. Nu har jag officiellt flyttat hemifrån och jag vill inget hellre än att bo hemma. Jag saknar mamma och pappa och jens och falun och ALLT som inte är här!
Jag har en pojkvän som jag gillar jättemycket men som bor 3 timmar tågresa bort. Det suger och jag vet inte vad jag ska säga om det.. Jag kämpar och håller ner kostnader för att kunna åka dit så mycket som möjligt, och han.. ? Ja, hans pengar flyter iväg innan de har hunnit landa. Det är jobbigt att säga rakt ut, får ta mig i kragen och bara få ur mig det, för om man gillar någon kanske man kan tänka på att prioritera, eller? Jag har aldrig varit kär såhär mycket någon gång tidigare, hur vet man hur det ska vara?
Jobbet går ett stag fram, två steg tillbaka. I börjar var det asbra, nu är det grabbig stämning med mest klapp i ryggen och bara hänga med sina egna. Jag vill jobba med något roligt. Någonting riktigt roligt, som att arrangera saker. I en förening, till exempel. Det skulle vara min dröm, att administrera och arrangera olika asgrymma saker för folk som tycker det är roligt. Få se nu.. Vad var det jag gick för program nu igen... Civilekonom.. Okej.
Nu har jag skrivit av mig, och såklart gråtit en skvätt också. Det måste vara något allvarligt fel på tårkanalerna.