Hur ett familjeföretag fortplantar sig
Om det är någon som inte har förstått det än kan jag ta det igen: Jag pluggar.
Eftersom jag är så fruktansvärt rolig händer det att man sitter och pratar om andra roliga saker istället för marknadsplaner som ska handla om Vin gjort på druvor som är odlade på ekologiskt vis, importerat av Spendrups Vin som är ett dotterbolag till Spendrups som i sin tur är ett dotterbolag till... Ja ni fattar. Det finns andra saker att prata om.
Vi har en lärare som är mycket skillad på det hon gör, Christine Tidåsen. Hon har skrivit en avhandling om hur det går till i familjeföretag, typ vem tar över efter vem, stela släktmiddagar inom företaget osv.. Nog om det. Härom dagen fick jag en briljant idé. Min framtida avhandling ska heta "Att föra familjeföretaget vidare inom företaget" och går ut på att fortplanta sig med nyanställda. Följande scenario: Äldste sonen i familjen ska ta över familjeföretaget efter far. Ett problem kvarstår dock, han har ingen arvinge! Vid julmiddagen anordnas därför en vinprovning, som alla nyanställda måste vara med på. Unga, hungriga och motiverade som de är, ställer de självklart upp! Framåt kvällen blir de lite runda om fötterna, och det är nu dags för äldste sonen att välja sitt offer; sin hona; sin livskamrat. Det ena leder till det andra, bytet blir gravid. Hon har nu hunnit komma in i företaget, trivs med sitt skrivbord och tycker om sina chefer. Inget barn ska komma i vägen för min karriär!
Vips, så har de hittat en arvinge inom företaget.
Jag hittar på många andra roliga saker också, men det berättar jag om en annan gång.
Mitt samvete biktar sig
Nu ska jag erkänna en grej som är lite jobbig att erkänna. Jag är en person som lätt blir avundsjuk. Det går ganska snabbt över, men brukar inledas med en bitter-fas som är speciellt jobbig eftersom jag lätt pratar ut om det efter rejält intag av alkoholhaltiga drycker (jag är en av de som tror att alkohol löser alla problem i minst 6 timmar), gärna med många, gärna med alla utom den jag är avis på. Uppskattade tiden för bitter-fasen är 3-5 dagar. Beroende på vilken grad och storlek avundsjukan grundar sig i.
Nästa fas är gråta ut-fasen. Den brukar gå ut på att jag ringer till mamma, är tyst i ca 2,5 minuter och när hon säger "är du ledsen?" kommer det. Jag berättar snabbt, gråtandes och argt vad som är så fruktansvärt hemskt och att jag verkligen inte vill vara avundsjuk men att jag bara inte kan rå för det och verkligen, verkligen, försöker vara glad för andra men det är så sjukt svårt.
Sista fasen, den mest hälsosamma fasen, är erkännandefasen. Det är här jag helt enkelt erkänner för offret, den lyckliga, att jag är avundsjukt, men att det går över och att det är därför jag har varit lite bitter i några dagar.
Alternativa fasen, den väg som inte är hälsosam men ändå ofta slår in. Det är här fasen infaller efter första och andra fasen. Dock hoppas erkännande-fasen över och jag lever på med mitt liv och förhållandet med den lyckliga blir sakta men säkert bättre.
Det var det, min första riktigt stora bekännelse. Mitt stora problem.
Drömdagboken
I natt drömde jag (för andra gången) att min mamma fick barn. Vad är detta??
Jag drömde också att jag var en hora som skulle spela in en hemlig porrfilm. Va fan??
Annars pluggar jag på. Jag mår bra. Jag har lite ångest från helgen men det kommer nog lösa sig så småningom. Hoppas man! Skrev ett spännande sms till en trevlig söt snygg underbar kille i min klass. Meeeeen han svarade inte, och gick hem med en annan tjej. Jippi.
Tecken
Jag ser tecken på att
1. Jag borde städa
2. Min granne (snygga granne) stöter på min kompis med mig som undanflykt
3. Mitt ragg dissar mig
4. Jag är en stalker
5. Jag är kort
Tecken:
1. Det flyger runt bananflugor i mitt rum. Vad i helvete har jag glömt att jag har?
2. Hälsar på mig, (hjärtligt) och dansar sedan jättemycket med alex
3. Svarar inte på sms, och när han svarade igår visade det sig att det var hans kompis som skrev (!)
4. JAG VET ALLT!
5. Jag når inte till brandvarnaren i taket trots att jag står på en stol på tå med armen rakt upp.
Evas drömmar är de bästa drömmarna
Ibland kommer jag ihåg mina drömmar, ibland inte. Men den här veckan har varit den värsta dröm-veckan någonsin tror jag! I början av veckan drömde jag om änder som attackerade mig och bet sig fast i mina ben. I samma dröm var jag på en fest i ett litet litet hus med folk som jag aldrig har pratat med men bara "känner till", typ de som gick några klasser över mig i grundskolan, de brände också ned festinnehavarens grannes hus. Sedan kom drömmen om att en gammal klasskompis till mig var jättejätte-bakfull, jag lämnade av henne i en lägenhet gick sedan ned för en backe och helt plötsligt började jag åka kana nedför backen, iförd ovarall, och där träffade jag också min barndomskompis mamma.
Drömmarna slutar inte här! I natt drömde jag att jag var på konfirmationsläger som ledare, men jag fick inte riktigt vara med utan jag smög runt deras lektioner och helt plötsligt var det nollning i en lång korridor. Granne med korridoren fanns det dock en annan del av huset, där min pappa och en massa utlänningar fanns. Det visade sig att de skulle bli utvisade av en sheriff i staden. Vi hade vid det här laget gått ur byggnaden, en stor sal i mörkt trä, och stod nu på en stor stenplatå och väntade. Shreriffen kom ridandes på en häst, en ganska liten häst (för att vara häst vill säga). Han var en kort knubbig gubbe med lite för små ridbyxor. Han tog upp sin stora rulle med listan på de som skulle utvisas och började informera "kvinnor och barn blir inte tvingade att tas omhand, men bör följa med männen" och vakter i gula jackor kom och bar iväg männen. Jag blev vän med en utav flickorna, hon såg så sorgsen ut, var väl i 10-årsåldern. Jag började skriva ett brev till henne som hon kunde ha när hon saknade mig men hann aldrig klart och hon gick sakta efter männen.
Mina memoarer kommer vara fyllda med drömmar som någon kreativ person kan göra om till skönlitterära böcker.
Raggningstips
Det är inte ofta det händer, att jag ger ut mina fix och tricks. Men oss emellan, jag har mina knep. Det här hände i lördags på Sivans (studentpub med fulla studenter och en värme som liknar vulkanen själv). Jag stod tillsammans med min kompanjon och tillika mansleterska Alexandra mitt på dansgolvet och såg ut över havet av dansanta män i olika färger och former. Då uppenbarar han sig för mig. Världens vackraste ögon. Jag lyckas inte få ögonkontakt utan ger mig istället på ett nytt trick jag har övat på hemma på kammaren. Jag drar snabbt som ögat fram armbandet jag har runt handleden, och KATCHING. Jag fick napp. Det hakade smidigt fast i hans väst och satt som en smäck. "Toppen!" Tänkte jag, nu var det bara att följa efter och göra det bästa av situationen. Vi skrattade tillsammans, jag och sebastian (namnet har jag senare fått reda på) och hans kompis Mange med Alexandra. Perfekt! 10 min senare när vi allesammans hade hjälpts åt kom vi till slut loss. Vi fortsatte vår plan och den gick som smort! Dansgolvet började sakta tunnas ut när det var dags för hemgång och hans nummer är mitt!
Okej, jag erkänner. Det var bara ett sammanträffande. Jag skämdes som fan och det hela var endast pinsamt. Jag har dock hans nummer, och vi hade en trevlig kväll!
Nästa vecka kommer nog nästa tips. Håll ut!
